Jag saknade dig. Jag tänkte på dig. Jag tänkte att kanske kunde vi iallafall försöka, som vänner eller något. Så jag försökte, men du ger dig inte. Vad fan är felet? Förlåt för att jag inte är den perfekta lilla oskyldiga flickan som du trodde, som du önskade. Vart var du när jag behövde dig? Du sket totalt i mig, du gjorde som jag själv, intalade mig bara hur kass jag var. Hur fan tror du det skulle kunna ordna allt? Eller du kanske ville trycka ner mig? Du är värre än mitt inre, du förstör mig så jävla mycket. Jag skiter fullständigt i dig, lögnare.
Så jag är bara en tjej? Jag är "bara". Du förstår, att höra orden gjorde att jag gick över gränsen för vad jag tålde den kvällen. Men nu, i efterhand, vet jag att jag inte ska lyssna på sådana som du. Vad får dig att hata så mycket? Vad är felet? Varför kunde du inte bara försöka stå upp för mig? Jag gjorde det för dig.
Jag ångrar inte hur det blev längre, jag är glad. För jag vet att du aldrig skulle kunna finnas där för mig ändå, du var som något slags mörker som byggdes på all min ångest och gjorde det hela så mycket värre. Du är inget för mig längre. Inte sedan allt du sagt, inte sedan du sa det där. Du kan själv bara vara "bara". Jag skiter i vilket, jag lämnar dig helt nu för du lämnade mig för längesen. Du är värre än alla andra jag träffat. Han höll mig kvar och fick mig att lida i över ett år. Men du, du satte dina jävla klor rakt i mitt skinn och skrek i mina öron hur dålig, självisk och kass jag var. Jag tänker inte låta dig göra så mer.
Jag kunde varit allt det du önskat, om du bara låtit mig andas, om du bara låtit mig få vara en människa. Ingen är perfekt, jag hoppas någon lär dig det en vacker dag. För jag bryr mig inte längre.

Thalassa