empty full days

Skolan är igång igen, jag har precis gjort klart min första läxa i trean. Det känns bra (: Projektplanering va de, de va allt vi skulle göra idag så vi fick stanna hemma hela dagen om vi ville med andra ord ledig typ ;) härligt <3
Jag har grymt mycket att göra nu den närmsta tiden och då menar jag inte de närmsta dagarna utan snarare veckorna eller månaderna.. alltså, det är sjukt hur snabbt allt bara ändras nu. Från ett stillsamt lov till hektisk skola.
Nåja, det kanske är bra ändå, dock hade det varit bra om jag sluppit matte B -.- usch.
samtidigt som dagarna är fullbokade så är jag fullständigt tom inombords. Jag känner mig helt trött på allt och allt känns verkligen meningslöst, vet inte varför, eller jo, känslor ändras och ibland ändras de till det man aldrig trodde de skulle. Och visst, det har ändrats till det bästa faktiskt, men jag känner mig tom, som om jag inte har något att kämpa för längre? Jag ska nog inte tänka så mycket på det, kommer säkert dyka upp nya bekymmer snart så -.- hehe.
Nu ska jag kolla på film eller nått, jag har ont i magen och huvet så det är nog det bästa, att bara ta det lugnt.

ha de så bra, xoxo thalassa

around around endless thoughts

Jag är så förvirrad, jag försöker jämt förstå alla, alltså sätta mig in i olika människors liv och försöka förstå hur de känner.
Det gör det så lätt att inte hata en enda människa, för om man tänker så, så hittar man alltid något som är orsaken till att de gjort något dåligt, liksom.. Så ja, så fort jag ogillar en person känner jag mig dålig? Men det är ju inte så man ska känna, visst är det bra att förstå människor, att känna medlidande och sådant, men det går ju inte att vara en ängel mot alla x( Det är det jag alltid försöker. Men samtidigt älskar jag att bli hatad av folk som jag EGENTLIGEN inte tycker om alls, bara för att liksom, visa att jag struntar totalt i vad de tycker om mig. Men om man går omkring och försöker vara en person som förstår sig på alla går det inte att vara en rebell samtidigt..
Jaaa.. problemen man har är ju verkligen så onödiga. Men samtidigt inte, för jag tror, hur än gammal man blir, att man hittar nya saker och egenskaper hos sig själv hela tiden. Och det är ju det jag vill, det jobbiga är bara det, att jag försöker vara en bra människa. Jag kan vara egoistisk, visst kan jag det, men oftast har jag svårt att vara varken egoistisk, elak, taskig eller något annat. Och det ska man ju inte vara heller, men ibland behöver man vara det mot sina "enemies" liksom x) Så svårt att förklara, men man vet aldrig riktigt vart man ska stå, i slutändan finner jag alltid mig själv ändå på samma plats som jag startade.. att jag är och kommer alltid bara vara en vanlig människa..
Och det är så jag ser på varenda en människa jag möter eller hör talas om - det är bara en människa, med svagheter och starkare sidor, och att misslyckas är okej och att vara bättre än andra på vissa saker är också okej. Men sen vill jag så gärna vara en ännu bättre person! Men det går ju inte, för det är som sagt så att vi alla bara är människor. Ingen är värd mer eller mindre, såklart är det ju så att man oftast värdesätter sin familj högre än någon random människa på stan, men man säger ju inte att någon är mer värd livet än någon annan. För oftast är det så att man kan hitta anledningarna till varför någon är en "dålig" människa rätt lätt, liksom, är någon kaxig och elak mot de flesta är det oftast så att de är de blygaste och mest deppiga av alla, och sedan vet man att det är något de är deppiga över och förmodligen är det väldigt jobbigt.. eftersom personen blivit så hemsk..
Och när man tänker på det sättet så blir det som att en människa inte är alls personlig, utan formas av egenskaper och omgivning osv. Men så vill jag inte att det ska vara fast än jag ibland tror det? Liksom, föds man med en personlighet, eller är man helt, helt "ny" från början.. redo att skapas och bli en ny personlighet..

Jag borde kanske inte skriva allt det här, för folk kommer nog bara tro jag är knäpp. Men alla har sina tankar och knutar i huvet som egentligen inte behöver finnas men liksom ändå finns där. Jag öppnade iallafall upp en hel del av mig själv i den här texten. Det är tankar jag ofta mår dåligt över, just för att jag känner mig så kluven i ämnet, vet inte vart jag står och vill olika hela tiden.. mer var det inte med det..

xoxo Thalassa


Just some new crap

Igår träffade jag Olivia för första gången på över en månad, sjukt kul! Hon, Kallo och jag var på Väla först och handlade lite. Jag handlade ett par glasögon faktiskt x) utan styrka såklart eftersom jag egentligen inte behöver det.
Sen ett par örhänge bara, typ runda mer silvriga nitar. Det var sjukt roligt att träffa tjejerna igen, och sen efter Väla så tog vi bussen hem till mig igen och de sov över hos mig. Och ja, i onsdags tror jag det var, såg jag och Emilia Harry Potter och halvblodsprinsen på bio. Det var faktiskt kul, och ja den var bra :) Vi sov även över och klädde ut oss till varandra x)
Nu sitter jag osminkad i en tshirt och dricker cider och har läst lite Twilight. Med andra ord fick detta bli en chill dag (som om jag inte haft tillräckligt med sådana) x( Ja, imorgon ska jag iallafall träffa Susanna, och sen smsade Christian mig innan idag om jag ville sova över hos honom med honom och Fanny på Tisdag, så de kommer ske på tisdag då!
Allt är väl bra antar jag, förutom att jag VERKLIGEN har knutar i mitt liv hela tiden, och knutarna är såklart sådana som jag själv skapat som jag kunde raderat hur lätt som helst ur mitt liv typ.. Men, jag kan inte sluta tänka på vissa saker alltså blir det knutar och jag blir förvirrad och depp -.- Men men, sådant har väl de flesta antar jag.
Nu ska jag fortsätta läsa Twilight, och sen drar familjen (alla utom min irriterande bror) iväg till öland imorgon och stannar där till torsdag om jag inte minns fel. Jao, ha de bra alla.

xoxo Thalassa

RSS 2.0