home is..?
Idag har jag fått flera känslor som är nya. Eller, gamla samtidigt.. det var längesen jag kände denna lusten för att göra saker. Jag vill göra så mycket. Men först och främst ska jag göra klart de sista uppgifterna jag har från gymnasiet så jag får mitt slutbetyg en gång för alla. Historia A och kultur och idéhistoria, inte så jobbiga ämnen, så det ska funka. Sedan ska jag försöka komma in på någon konsthögskola, och förhoppningsvis kunna flytta till en egen lägenhet i närheten. Jag tänker helst Lund, men får väl se vad som finns att välja bland.
De senaste månaderna har blivit helt vansinniga, det funkar inte i längden att leva så som jag gjort. Det känns skönt och enkelt ibland, men mest är det ångestfyllt. Och jag pratar om förändringar hit och dit hela tiden, men det blir aldrig av! Men nu har jag iallafall börjat med gymnasiegrejerna. Jag ska kolla skolor ikväll också, börja skissa och måla upp en massa material som jag kan skicka in som prover till de olika skolorna, söka stipendium, csn-bidrag osv. Det måste bli förändring, nu, så trött på allt och har ingen lust till något mer. Allt slutar bara dåligt, påbörjar jag något avslutas det lika snabbt, jag förstör alla mina chanser hela tiden. Jag orkar inte vara destruktiv mer, dags att försöka leva igen, även om jag är riktigt rädd för det... Men jag måste, och jag vill innerst inne.
Thalassa
De senaste månaderna har blivit helt vansinniga, det funkar inte i längden att leva så som jag gjort. Det känns skönt och enkelt ibland, men mest är det ångestfyllt. Och jag pratar om förändringar hit och dit hela tiden, men det blir aldrig av! Men nu har jag iallafall börjat med gymnasiegrejerna. Jag ska kolla skolor ikväll också, börja skissa och måla upp en massa material som jag kan skicka in som prover till de olika skolorna, söka stipendium, csn-bidrag osv. Det måste bli förändring, nu, så trött på allt och har ingen lust till något mer. Allt slutar bara dåligt, påbörjar jag något avslutas det lika snabbt, jag förstör alla mina chanser hela tiden. Jag orkar inte vara destruktiv mer, dags att försöka leva igen, även om jag är riktigt rädd för det... Men jag måste, och jag vill innerst inne.
Thalassa
Kommentarer
Trackback