Vet inte riktigt vad som är upp och vad som är ner just nu. Jag är inte van vid att må bra på det här sättet, inte van vid att vara såhär kär på riktigt och känna mig älskad tillbaka. Men det är inte srämmande, bara att jag mår såhär bra kan få mig att må dåligt ibland, i och med att jag inte är van. Det är gamla vanor, jag har haft långa bra perioder förut, men de senaste åren har varit rätt jobbiga. Men jag tror på kärleken och mig själv, att jag är lite smått osäker då och då hoppas jag inte drar ner mig, jag vet vissa saker och vissa personer som drar ner mig lätt. Därför lämnar jag dem.

I din famn och i dina ögon känner jag mig hemma,
du är en sann vän och den kärlek jag längtat efter och drömt om.
Du betyder så mycket för mig och nu när vi hittat varandra känns allt mycket lättare,
du är min klippa min sol och jag älskar dig.

Jag har som sagt varit med om en hel del de senaste åren, men börjar återigen få den känslan som jag hade i början när jag kom ut från sjukhuset för snart ett år sedan, det är du som ger mig den känslan. Jag har varit nära den förut, men du drog upp mig helt till det och jag tror på en bättre framtid. Jag är redan påväg, med dig.

Okej jag är ingen slags poet jag försöker inte skriva dikter eller liknande, bara försöka så fint som möjligt förklara mina känslor med ord.. eller vänta, kanske är det poesi? Anyway, som jag skrivit flera gånger innan så är detta ingen blogg för mig, snarare en öppen dagbok och jag struntat egentligen blankt i om någon läser det jag skriver, det är klart roligt om någon gör det och kanske känner igen sig i någon text eller liknande, men någon slags kändisbloggare vill jag aldrig bli. Så söker ni modetips och sådant är ni inte rätt, jag kan inget om modet egentligen, jag älskar kläder och allt sånt där men bara sålänge det är på mina villkor och mitt sätt. Man bör trivas i sin stil, men samtidigt inte få krav på det, liksom så som jag hade förut och fortfarande försöker dra mig ifrån, kommit en bra bit, det här med att jag förut alltid ville se perfekt ut. Det gör ingen, så jag försöker inte eftersträva det heller, men sen mår jag inte så bra alltid och då ser jag alla misstag i spegeln istället för att slippa se de riktiga problemen. Dum i huvudet lite grann kanske, men vem är inte det?

Så nu ska jag vila för jag mår inte på topp för tillfället, sen hoppas jag att jag hinner träffa min pojkvän innan jag åker hem. Bara några timmar utan honom gör att jag saknar honom, galet. Jag är riktigt kär haha.

Ha det bäst alla och ta hand om er!

Thalassa