Spel, överallt är det bara spel. I kärlek, vänskap, familjer, hela livet är ett spel! Jag orkar inte delta mer, jag lutar mig tillbaka och ignorerar allt som man "ska" göra, jag tänker inte följa spelreglerna mer. Om jag älskar någon tänker jag inte försöka hitta bekräftelse genom att försöka få personen svartsjuk eller dissa i flera dagar, om jag känner något behöver jag inte bekräftelse på att personen känner likadant. För jag tänker inte bygga upp några känslor om jag inte får något tillbaka. Then I will just walk away and dont look back.
Sjuka är egentligen, att jag under en lång period lovat mig själv att stänga av mina känslor så gott jag kunnat, men allting bubblar inom mig och jag orkar inte ens vara ledsen och arg mer! Jag vill leva, jag har gömt mig i ångest och tårar så länge nu, hela senaste året, jag orkar inte mer, vill inte mer! Jag tänker bara leva, inga regler, inga alls..

Människor runt mig säger hela tiden att jag påverkas så mycket av min omvärld, ska jag lyssna på dem? Då påverkas jag igen lol, men det är rätt sant. Därför är det smartast att inte försöka ens hitta sig själv, inte försöka hitta true love eller något sånt utan bara go with the flow och köra på det som känns rätt! Jag måste liksom lära mig att leva i nuet, min lilla nostalgivärld kommer köra slut på mig annars en vacker dag.

I was hopin for someone to come around
then someone showed up and my heart went wild
the craziest thing was I could never love completely
cuz I never learned to love myself

Nu är klockan snart fem på morgonen, jag måste försöka sova. Godnatt.

Thalassa