crazy girls all over the internet

Förstår inte en sak, vad är grejen med att skapa en blogg och leka diva? Alltså, det är tjejer som går eller precis slutat grundskolan som försöker köra på Kissies grej att spela en roll så att folk ska hata en, följa en för att de stör sig på henne, bli kända på det och ja, vara känd som en äcklig förortsfjolla som alla hatar? är folk så jävla desperata efter att få sina 15 minutes of fame nu för tiden eller? herregud, jag trodde man ville bli ihågkommen som något bra, inte en hatad egoistisk fjant? det som stör mig mest av allt är att jag stör mig! råkade bara klicka in på en som en polare postade på facebook, fyfan, trodde jag skulle spy... hur jävla blåst kan man bli? okej, hon är förmodligen inte så blåst utan spelar sån som sagt för att bli lika känd som de andra. usch, tänker inte skriva hennes namn eller blogg för jag tänker inte bidra till att hon ska bli känd på det viset och tro mig, ni vill inte se heller.

så, var bara tvungen att få ur mig det. en sak kan jag lova och det är att jag alltid kommer skriva som jag gör nu, om mina tankar, sjuka eller inte, och om känslor och lite annat som kanske anses intressant för en del av er. no way att jag slutar sådär. thats a promise Ill keep! så, nu ska jag sluta störa mig och aldrig mer besöka någon av dessa fjantars bloggar igen för då är jag som alla andra och bidrar till deras såkallade "kändisskap".

Thalassa


no more miss teen girl

Klockan är över tolv, det är den 15 December, nu är det slut. Slut på mina år som tonåring. Tänker jag för mycket på det känns det skitstort, men sen kommer man på sig själv.. idiot, det är en vanlig dag som alla andra, jag ser ut som förra veckan, är samma person som förra månaden, den enda skillnaden är siffrorna. Men det känns läskigt ändå! Jag ska sluta tänka på det så mycket, bättre att gå och lägga sig, kanske en dusch innan. Iallafall, grattis till mig tjugo år på denna jord!

Thalassa


Nothing new

Jaha, min praktik är härmed slut, jag vet inte om jag kommer få direkt något mer på jobbet, för nu för tillfället är jag reserv, alltså, de ringer in mig om jag behövs. Hoppas iallafall det blir något. Jag söker flera jobb bredvid nu, ärligt talat bryr jag mig inte om vad det blir bara jag lyckas få ihop lite mer pengar i månaden för just nu lever jag enbart på ungdomsgarantin. Det är inte mycket, men men man ska väl inte klaga det är bättre än inget.
Ska iallafall försöka få med Jocke på bio idag, vi har tre biljetter så ska kolla upp vilka filmer som går nu.
Mer har jag inte att skriva idag, blev inget direkt intressant bara liten trist uppdatering. Livet går långsamt just nu men jag har min kära pojk som lyser upp alla dagar även de svåraste och mörkaste.

Peace!

Thalassa

you paint my world bright with love

Jag älskar dig mer idag än jag gjorde igår,
men bara hälften så mycket idag som imorgon.
Du är min sköld mot allt ont och skrämmande,
du står alltid kvar även i regn och i storm.
Du är min vän min stora kärlek och allt på samma gång,
du gör det värt att kämpa och är det bästa denna värld visat mig.

Ett halvår är egentligen inte så lång tid, men för mig har det känts som mycket kortare tid.
För med dig går tiden snabbt, jag känner mig alltid trygg och glad.
Bara jag betyder hälften så mycket för dig som du gör för mig, så är det så otroligt enormt mycket.
Jag älskar dig, du har gjort så mycket för mig och jag vet inte vad jag ska skriva,
när jag tänker på tiden med dig så inser jag hur mycket ljusare allt blivit.
Det är verkligen som en dimma som försvunnit framför mina ögon, nu ser jag allt,
och allt är mycket klarare och vackrare än någonsin förr.
Det är du, alltid du ingen annan aldrig någonsin. Jag älskar dig, mer och mer för varje dag som går.

Malin Knutsson   2011/05/22   Joakim Kjellin
                               <3





Bara för den bilden är den enda jag hitta på oss två, men den är ju.. ja. Skit samma vi är båda med på bilden och Jocke är söt som vanligt hihi.



Thalassa

Upside down

Helluu!

Jag har verkligen haft det upp och ner de senaste dagarna, veckorna till och med. Mitt nya jobb (Grekiska kolgrillsbaren, Väla) har varit lite svårt att komma in i, men det som verkligen hjälpt mig är att jag har en mycket bra och förstående chef och otroliga arbetskamrater! Jag skriver inga namn, men ni alla på Grekiska kolgrillsbaren, ni betyder mycket! Jag trivs riktigt bra och det är tack vare er! Ett stressigt jobb som detta gör att man kan verka sur och arg emellanåt men jag (som aldrig jobbat på ett liknande ställe) har lärt mig att man aldrig ska ta det personligt, för är man stressad är det svårt att vara musse pigg-trevlig (nytt uttryck!!!!!!!!!).

Jag har haft väldigt ont i magen och en del huvudvärk den senaste tiden men jag klarar mig igenom dagarna! Man ska bara ha mycket att göra så man lyckas tänka på annat och glömmer bort det. Och det har jag, heh.
Nu sitter jag och skriver på min pojkväns mormors dator, vi åt för en stund sedan och dricker lite öl och vin framför tvn just nu. Snart drar jag och min älskling vidare så han kan repa lite med sitt band sen ska han och jag ut en liten sväng, jobb imorgon igen så får ta det lugnt och lägga sig i tid.
Men ni får ha det så bra allihopa!

Thalassa

waterfalls then happy thoughts

OBS! Tråkig text! Kommer annat strunt efter! :)

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har gråtit mycket de senaste dagarna, imorgon ska jag till läkare och kolla upp varför jag har så ont i magen. Hittar de inget är det väl inbillning som alla andra påstår omkring mig, men att inbilla sig den smärtan jag haft hela dagen idag låter lite väl. Menmen vad vet jag, jag är ju bara en "dum ungdom". Jag vet att jag inte har lika mycket erfarenhet som mååånga andra, men jag är påväg! Det hjälper inte att alla klankar ner på mig, jag känner mig totalt inträngd i ett hörn. Jag vågar inte ens berätta för vissa om hur läget egentligen är, jag skäms för mycket "så skriver hon det öppet på sin blogg, hallå?" nej inte helt bara lite om det ingen fattar väl egentligen vad jag skriver om. Och de jag inte berättar hela sanningen för läser knappast min blogg. Men iallafall, jag mår dåligt både psykiskt och fysiskt just nu och om det ena beror på det andra eller tvärtom eller inte alls, det vet jag inte, men jag tänker inte ge upp! Jag har gjort det för många gånger innan och jag är inte så svag fast ni tror det! Jag kan klara av det lika bra som er, och jag tänker nå dit, kämpa för det så jag slipper skämmas och komma hem med svart smink rinnande längst kinderna. Jag pallar inte känna mig såhär dålig och svag längre, nästa gång ska jag sätta mig ner, ta några djupa andetag och ta tjuren i hornen och bara göra min plikt. För det måste vi alla, eller hur? Och jag vill inte vara sämre än alla andra, för det är jag inte, bara ovan och.. svag. Men det ska jag ändra på nu.

----------------------------------------------------------------------------------------------------


Okej, då fick jag skriva av mig lite.
Jag tycker det är ett smart sätt, att skriva av sig när man känner att man behöver avreagera sig varesig det är bra eller dåligt. Och att ni kan läsa det jag skriver, iom att det inte blir för detaljerat, kanskekaaanske kan vara en bra grej också! Känner jag mig nere och hittar nån som förstår mig och känt/känner likadant så är det riktigt skönt att höra eller läsa om! Man känner sig plötsligt inte lika ensam. Så många människor som det funnits och finns och kommer finnas, tro aldrig att du är ensam. Nånstans nångång finns det säkert någon som skulle kunna vara en copycat på dig. Vi är inte så ensamma som vi oftast tror, bara öppna ögonen och se.
Träffa nytt folk är en av de värsta och roligaste sakerna jag vet faktiskt! Jag kan antingen vara blyg och ha tunghäfta, beroende på humör osv, men ibland bara säger det klick liksom, och man har så jävla kul och tänker "Oj vilken tur att just jag fick träffa den här personen!". Även om det handlar om en vän du träffar i gymnasiet som du tänker hålla kvar vid resten av livet eller bara att du träffar en person på tåget som får dig att inspireras och tänka efter, det är riktigt härligt! Jag kommer definitivt vilja jobba med konst i framtiden, av alla möjliga slag, men viktigt för mig också, även om jag kan vara rätt blyg ibland, är att få vara bland människor och träffa nya personer, binda nya kontakter. Det finns så många häftiga och trevliga människor där ute och jag vill inspireras! Till konsten till livet till allt!

Okej, slutpredikat eller vad man ska säga (skriva) nu är jag trött och behöver nog sova efter vattenfallet som kommit och gått från ögonen idag. It sucks to be sad, men som jag skrev i tidigare inlägget, vi alla är det då och då. Jag tänker sluta vänta på att de dåliga stunderna ska förstöra de bra och istället bli en positivare människa och tänka på att det snart blir bra igen när det känns lite sämre! Och det tycker jag ni också ska göra!
Kramar på er och ta hand om er!

Thalassa




dåligt fotad teckning som jag ritade idag, självporträtt från bild jag ladda upp häromdan.

Like a prison

Hej alla galningar!
Jag tänkte snabbt berätta om min konst nu bara, jag skriver ju en hel del och tecknar/målar ännu mer. Mina bilder och texter är ofta destruktiva och hemska, vilket är rätt märkligt eftertsom jag som liten var väldigt oskyldig och drömmande om allt vackert och bra. Men med några få års erfarenhet om det hårda livet, och då menar jag inte bara det som anses vara hårt som jobb osv, så har jag lärt mig att den mörka sidan hos oss, de svaga sidorna och de sidor vi kämpar för att besegra, är också viktiga. Inte för att hålla kvar utan för att påminna oss om att inte göra om samma misstag, inte hamna där igen osv.
Vårt samhälle visar glädje och skönhet, men en människa går ofta igenom svåra situationer som ofta kräver så extremt mycket kraft för att bekämpa. Och att nämna dessa, eller visa dem, är inget fel alls. Inte i min värld. När jag ser en destruktiv bild som tilltalar mig kan jag ofta reflektera över svåra situationer som jag själv gått igenom, och jag tror det är viktigt. Men vi glömmer det, för vi ska bara dölja det dåliga, visa det bra. Och som jag skrev igår om hur dålig jag kände mig att jag inte klarade något ordentligt eller tillräckligt bra, well, så känner vi alla någon gång. Men vi tar oss oftast igenom det. Och för mig, som sagt, kan det hjälpa att få se och läsa eller kanske till och med höra om andra som gått igenom liknande för att förstå hur enkelt det egentligen är att glömma eller gå vidare ifrån.

Kära vänner, det är inget fel i att må dåligt, det är inget fel i att visa det för vi är människor! Inte robotar installerade att inte visa det, människor! Vi har känslor och DET GÅR INTE att alltid vara på topp!
Thats it! Njut av de bra stunderna och ta er igenom de dåliga, båda delarna kommer alltid att finnas där men det är varken fel något av det. Och inte att visa det.
Ha det bäst alla!

Thalassa

the invisible girl that is my name

You talk about love and hate like you lived forever
you tell me how to choose and how to be how to act
'Girl, youre nothing but trouble and you cant do anything right!'
'Girl, thats life! Get used to it or die!'
You all tell me how stupid I am how I dont even seem to try
how I lay back and dont care to try dont care to learn

What you dont know is how much I cry
Cause all I do seems to be wrong even if I try
everything everyone everything goes wrong
I want to be so perfect and do all things right
but at the end of the day
even if I feel better and more wise
they all stand up and say:
'Girl, all you do is wrong, go home!'

Allt jag gör blir fel, alla verkar tycka jag är dålig. Till och med det jag är bäst på verkar folk tycka om att klaga på, även om de inte kan de själva ett piss. Jag pallar inte mer, ibland vill man bara rymma eller försvinna eller bara gömma sig under täcket i några år..
Orkar inte försöka om alla bara ser felen hela tiden, fast jag försöker, om ni bara visste hur mycket jag försöker! Hatar att känna mig så jävla kass, hatar detta!!!

Thalassa

Im as free as my hair

Hejhejhej!

Idag blir det ett kort inlägg, tänkte bara visa att jag är hårmodell i tidningen "Frisör", Catrin Wiktorsson som klippt mig på Tims haircut i Helsingborg och är nominerad till årets frisör i kategorin årets nykomling. Rätt awesome!
Här kommer två bilder, mer har jag inte att skriva om just nu. Jo, second hand affärer, what would I do without it!
Ha det BÄST!

Thalassa



you cant buy a house in heaven

I belive in you and me and I have never felt so free
theres no one else in this world no one else ever
You became a friend of mine for not a so long time ago
and everything slowly turned brighter in my life
You showed me how to relax and just let go of silly thoughts
and I realized its you Ive been waiting for

------------------------------------------------------------------------------

HEJ allihopa,
jag har färgat håret igen, det skulle bli rött, men tyvärr blev det helt annorlunda från hur det såg ut på förpackningen... Det blev mörkt och väldigt mycket åt det lila hållet. Men men, när detta försvunnit lite mer så ska jag försöka mig på en ÄNNU rödare, tror jag, eller köra på det jag borde och tänkte innan, min egen bruna nyans typ och låta håret växa ut och bli friskt och naturligt. Men jag har längtat efter rött hår länge så får se.

Okej egentligen, det är inget problem och inget jag tänker gräva ner mig i mer nu, hinner dessutom inte ska äta sen åka tillbaka till min älskade påg! Och sen blir det jobb ons-sön mellan 11.00-18.00. Så kom till mitt jobb och käka nu, och säg hej eller något hihi. Grekiska kolgrillsbaren på Väla centrum. (PS. om en vecka börjar jag på en konstkurs i Helsingborg dessutom, skönt att hålla igång med något man tänker satsa vidare på sen också!)
Ha det bäst alla!

Thalassa




Och ja, mitt hår är fortfarande riktigt kort. Dont like it.

banana/choco-panncakes

Hej igen!
Precis gjort lite mat, ville prova något nytt och det blev bananpannkakor. Och eftersom jag är som jag är och jag älskar choklad och choklad och banan är som gjorda för varandra, så hällde jag i lite kakao och rivde lite choklad över de färdiga pannkakorna. Men det blev inte det bästa jag gjort, och verkligen inte det sämsta heller. Men max 2/5 i betyg. Jag ska försöka bli bättre på att både laga mat och baka! (utan att alltid lägga till en massa saker som inte är meningen att de ska i som tex. choklad..)
Jaja, alltid en början! Jag är fortfarande bäst på att baka kladdkaka! ... fast det är typ alla bäst på :(

JUSTE!!! Min pojkvän är bäst så är det bara punkt slut. Jag hade köpt en kass mascara (H&M's egna) och suttit och klagat över den nu några gånger sedan jag köpte den, och igår när Jocke slutat jobba gav han mig en liten påse från Åhléns, med min favoritmascara! (Loreal, volume million lashes extra black) Så glader jag blidde :D <3 Han är så söt! Och snart fyller han 23 så då ska jag sneaka ut och försöka hitta något fint och bra och roligt att ge min käre påg. Hihi.

Men nu får jag väl se till att göra något annat, typ titta på tv och teckna lite. Eller sova. För min mage+huvud gör ont idag.
Ha det bäst!

Thalassa

(BTW!!!!!!!!!!!!! Vet att jag bloggar lite halvtråkiga saker nu om vardagen men som jag skrivit innan, mina emotexter kommer lite då o då fortfarande för de är viktigast för mig höhö)



Ser lite sådär smått äckligt ut.. det var det också.

feeling sick and creative

Känns riktigt trist att jag inte kan vara på jobbet just nu, men förhoppningsvis kan jag börja imorgon igen! Jag trivs iallafall även om jag inte är riktigt van vid en sådan stress, men man klarar det mesta med god vilja och dessutom väldigt många bra arbetskamrater!
Anyway, sitter hemma i hålan nu och pysslar lite för mig själv med fimo lera som egentligen är till för att göra dockor med (finns fler sorter men denna är i ljus hudfärg och lite svårare att arbeta med) fast jag gör för tillfället smycken istället och små prydnader! Roligt eftersom jag inte jobbar så mycket i 3D när jag väl känner mig kreativ nuförtiden utan tecknar och målar mer. Sen har vi ju inga bra färger att måla med som direkt håller här hemma, allt sånt får man väl köpa hem en vacker dag när man har råd och lust, så istället använder jag nagellack (lol) men det funkar! (förlåt syrran att jag snor dina tusentals nagellack lite, men jag är försiktig och tar inte mycket hihi!)
Nu ska jag snart ta ut andra omgången ur ugnen och sitta o måla allt, sedan fotar jag och lägger upp här för er som känner er intresserade att se på mina B-grejer höhö.

Thalassa


        
lady gaga brosch - nån slags korp-ring heh - döskalle halsband - cupcake örhänge

(klicka så blir bilderna större)

pretty princess birthday

Igår fyllde min lillasyster Emma 12 år, och idag hade vi några släktingar och andra bekanta på besök för att fira henne! Jag gjorde en söt tårta till henne och igår fick hon en Taylor Swift skiva (Speak now) och ett OPI nagellack av mig. Och eftersom tårtan blev rätt så bra och min syster är väldigt söt lägger jag upp två bilder på tårtan och på henne! GRATTIS SYRRAN! <3

Thalassa





which blogs do you stalk?

OKEJ, såhär äro det: jag är sämst på att uppdatera, ingen nyhet. Jag har långa evighets inlägg som de flesta förmodligen bara tycker är nonsens, ingen nyhet heller. Men jag vill bli bättre och inte sluta med mina kära "filosofiska"/weird inlägg utan även börja blogga om lite annat!
Jag har mina kära favoritbloggare, och de kan skriva om sitt vardagsliv osv. på ett sätt som gör det spännande! Inte typ som alla andra "Tjolla bloggen! Nu äter jag en varmkorv på Ikea. Snart ska jag köpa vita converse på ett annat ställe och sen ska jag klippa hunden"................
Ett exempel iaf, sånt är trist och jag tror de flesta i grunden håller med. Sådana bloggar känns mest som att folk bloggar för att de inte tycker facebook-uppdatera räcker. MEN de bloggar jag följer är, väldigt olika, men även lika på det vis att man VILL läsa, det är INTRESSANT att läsa och man kan inte SLUTA. För enligt mig är deras sätt att blogga på inspirerande, man blir glad av att läsa och titta och de är begåvade på det, det är mer som en bok eller spännande tidning nästan än som en grundskoledagbok.

Så, mina favoriter är framförallt:

adorabatbrat.blogspot.com

nevnarien.blogg.se

Helgrymma tjejer! De båda får mig att vilja utveckla mina talanger, att våga satsa mer på saker jag inte vågat innan osv! Hur bra är inte det liksom? Så om ni gillar udda och estetiska människor, checka in deras bloggar!




Och till sist, jag försökte sminka, klä och smycka mig som Adora BatBrat bara för att liksom. Kändes som att klä ut sig till en alternativ superhjältinna eller nått (det är hon ju nästan i princip) och ja, jag photoshopade, MYCKET. Det blev roligare så. Annars är photoshop mer för att ändra ljus o färg för min del, inte manipulera som på de här. Höhö.





Det var allt för idag! Ha det bäst!

Thalassa

... are a girls best friend?

En sak jag kom att tänka på är varför vi tjejer alltid ska försöka nå perfektion? Jag menar, visst det finns de som inte gör det och det finns säkert många killarsom gör det också. Men det är så mycket med att vi tjejer inte får ha en minsta skavank. Ha perfekt kropp inga finnar inga celluliter inga rynkor osvosv. Jag försöker (utan att egentligen förstå varför eller vilja) försöka bli perfekt också. Inte bara till utseendet utan även som person, men mycket till utseendet. Varför? jag vet inte, har ingen aning. Vi bara har varit så hur länge som helst. Kvinnor, sexobjekt? Men varför ska vi försöka se ut som en slags fantasi för män när det är kärlek vi söker? För egentligen söker de flesta av oss nog inte efter enbart sex utan snarare kärlek. Att bli älskad, även dessa morgonar man vaknar utan smink, att de tycker man är vacker för den man är för de älskar insidan. Vem av er skulle kunna säga till hundra procent att ni verkligen älskar någon om allt bara är ytligt? om han ser er enbart när ni jälva tycker ni ser som bäst ut? Ingen. Det tror jag verkligen inte för kärlek är inte ytligt. Jag försöker verkligen inte låta feministisk eller något, utan det finns säkert många killar som har samma problem. Och det är hemskt. Så vad jag önskar, vad jag hade velat se är att världen slutade springa efter senaste tandkrämen som ger dig vitare tänder, schampo som ger dig blankare hår. Sluta med att skönhetsoperera för NÅGON KOMMER ÄLSKA DIG PRECIS SOM DU ÄR! Och säg inte att du inte älskar dig själv på grund av "dina små bröst", jag har väl inte världens största bröst, inte haft perfekt hy förut osv, men sen en del kan man göra något åt utan att det involverar en massa operationer (fick hjälp av hudläkare med min hy) men försök istället jobba på det inre. Det är inte utsidan som räknas, insidan. Utsidan kan vara rolig att trixa med men må aldrig dåligt över den. Vi duger som vi är, alla är olika, ingen är fel. Det är världens knäppa idéer om vad som är rätt och fel som är fel. Krångligt kanske men försök inse att sålänge du trivs med dig själv så kommer allt gå mycket bättre. Trivs du inte med ditt utseende, försök göra något åt det. Men inte genom att försöka förstora brösten, läpparna eller köpa produkter som de snackar om på reklamen kommer ge dig femtio gånger längre ögonfransar och blablabla. Jag har fortfarande svårt att motså, så jag klandrar ingen egentligen. Men jag kämpar hårt för att vilja vara mig och ingen annan. Opererar jag migblir jag någon annan. Och det vill jag inte vara. Jag vill bara trivas med den jag är. Och jag gör det mer och mer efter hand som jag märker att jag duger så som jag är. Jag har många som bryr sig om mig, till och med en underbar pojkvän som för övrigt är så extremt snygg och dessutom underbar. Han tycker om mig. Han vet hur jag känner. Jag kanske aldrig kommer trivas helt med vem jag är, men med folk omkring mig som älskar mig blir det l'ttare. För jag älskar dem och förstår att det handlar om mer. Vi kommer aldrig nå perfektion, och om vi försöker bli sexiga och perfekta bara så kommer ingen ta oss på allvar för det inre till sist. Se upp, snälla, det finns mer. Så mycket mer.

Thalassa

classic but new

Vet inte riktigt vad som är upp och vad som är ner just nu. Jag är inte van vid att må bra på det här sättet, inte van vid att vara såhär kär på riktigt och känna mig älskad tillbaka. Men det är inte srämmande, bara att jag mår såhär bra kan få mig att må dåligt ibland, i och med att jag inte är van. Det är gamla vanor, jag har haft långa bra perioder förut, men de senaste åren har varit rätt jobbiga. Men jag tror på kärleken och mig själv, att jag är lite smått osäker då och då hoppas jag inte drar ner mig, jag vet vissa saker och vissa personer som drar ner mig lätt. Därför lämnar jag dem.

I din famn och i dina ögon känner jag mig hemma,
du är en sann vän och den kärlek jag längtat efter och drömt om.
Du betyder så mycket för mig och nu när vi hittat varandra känns allt mycket lättare,
du är min klippa min sol och jag älskar dig.


Jag har som sagt varit med om en hel del de senaste åren, men börjar återigen få den känslan som jag hade i början när jag kom ut från sjukhuset för snart ett år sedan, det är du som ger mig den känslan. Jag har varit nära den förut, men du drog upp mig helt till det och jag tror på en bättre framtid. Jag är redan påväg, med dig.

Okej jag är ingen slags poet jag försöker inte skriva dikter eller liknande, bara försöka så fint som möjligt förklara mina känslor med ord.. eller vänta, kanske är det poesi? Anyway, som jag skrivit flera gånger innan så är detta ingen blogg för mig, snarare en öppen dagbok och jag struntat egentligen blankt i om någon läser det jag skriver, det är klart roligt om någon gör det och kanske känner igen sig i någon text eller liknande, men någon slags kändisbloggare vill jag aldrig bli. Så söker ni modetips och sådant är ni inte rätt, jag kan inget om modet egentligen, jag älskar kläder och allt sånt där men bara sålänge det är på mina villkor och mitt sätt. Man bör trivas i sin stil, men samtidigt inte få krav på det, liksom så som jag hade förut och fortfarande försöker dra mig ifrån, kommit en bra bit, det här med att jag förut alltid ville se perfekt ut. Det gör ingen, så jag försöker inte eftersträva det heller, men sen mår jag inte så bra alltid och då ser jag alla misstag i spegeln istället för att slippa se de riktiga problemen. Dum i huvudet lite grann kanske, men vem är inte det?

Så nu ska jag vila för jag mår inte på topp för tillfället, sen hoppas jag att jag hinner träffa min pojkvän innan jag åker hem. Bara några timmar utan honom gör att jag saknar honom, galet. Jag är riktigt kär haha.

Ha det bäst alla och ta hand om er!

Thalassa

you dont need to be alone tonight

Jag öppnar mig gärna på min blogg, jag har gjort det förut och jag ångrar det inte. Jag delar med mig av mitt liv, både bra som dåligt, men inte om andra personer (använder oftast inte namn, berättar inte saker om personerna jag känner berättat för mig i förtroende osvosv).
Vad jag ville skriva om här ikväll är att jag går hos en psykolog, jag har gått hos henne sedan september 2010 om jag inte har helt fel för mig, jag har även gått hos psykologer och kurator förut, ibland hjälper det ibland inte mycket beror på om jag har rätt pratkontakt och om jag känner mig tillräckligt i behov av en. Min nuvarande psykolog har känts rätt hela tiden, hon har fått mig att mogna och våga leva på riktigt igen, men nu på senaste har jag känt mig mer deprimerad när jag går därifrån. När är det stopp för att gå hos en pratkontakt? Jag menar, vi har grävt i all gammal skit fleeera gånger, vi har gått igenom det ena efter det andra och kommit på varför jag mått som jag gjort, varför jag valt si och så, varför jag betett mig sådär osv.
Hon har benat upp många problem och fått mig att förstå mig på mig själv lite bättre, men nu känner jag att vi mest älter problemen, eller försöker hitta nya nästan ibland. Jag klagar inte på henne men jag känner att när jag börjar få såna här känslor att det istället börjat hjälpa mer att t.ex. prata med mina föräldrar, syskon, pojkvännen, vänner osv än med min psykolog så är det kanske dags att sluta? Eller? Tänk om det är för tidigt?
Det är riktigt svårt att veta hur man ska göra med allt sånt speciellt om man har en tendes att granska varje känsla man får med andra känslor så man blir helt knäpp på sig själv ibland, har man hamnat i deprisioner eller liknande flera gånger förut så är man ofta rädd att trilla tillbaka, även om man är på topp så är man aldrig riktigt det ändå.

Just nu mår jag lite bättre, jag har en familj som bryr sig och har fått mig att förstå varför jag blev så nere som jag blev idag, alla får såna dagar och om det är en psykolog man behöver eller bara en god vän eller familjemedlem är en annan sak. Men den här gången fick min mamma prata med mig för att jag mådde dåligt över psykologens ord. Så kanske är det ändå läge att sluta, jag vet inte, får se..

Hur som helst, jag mår bättre idag än för ett år sedan, en hel del beror på min egen utveckling och att jag lärt mig så mycket om mig själv och att tycka om mig själv och tro mer på mig själv sedan jag fick hjälp på riktigt. En del beror också på att jag träffat så många fina människor som verkligen fått mig att ändra tankar om vad som är viktigt i livet, svaret är alltid samma hos dessa speciella och unika människor : kärlek. I alla dess former.
Och att jag funnit en så fin kille är väl bara tur, en som får mig att känna värme och lycka på riktigt, som jag vill finnas där för till hundra procent och ja, jag tycker om honom så mycket, min lille pirat <3

Vänner har kommit och gått, de gör de för alla, under hela livet, men några har verkligen ställt upp för mig på ett så fint sätt att jag inte kan skriva ord för hur mycket ni betyder, de som jag tänker på är främst Olivia L och Susanna. Ni betyder så otroligt mycket för mig, jag älskar er och utan er hade jag inte varit påväg uppåt på samma sätt, med er skrattar jag alltid och ni är mina finaste vänner.

Jag har fler underbara människor i mitt liv, jag skulle kunna skriva en hel roman om hur mycket varje person som gjort ett positivt intryck på mig under livet betyder för mig.

En sista sak nu innan jag sätter mig med min risifrutti och iste; min psykolog har även sagt att jag påverkas för mycket av min omgivning, visst, förut gjorde jag det, men nu när jag mår bra av att umgås med vissa människor och dessutom mår bättre i mig själv, är det då dåligt att må ännu bättre av dessa människor man umgås med? Är inte det meningen, jag är en person som älskar att umgås och vara social, så jag blir helt förvirrad ibland på vad hon säger.. men jag ger inte upp jag har kommit långt, och det som känns rätt, tror jag faktiskt att man ska följa.

follow your heart forever

Thalassa

theres a light in the darkness of everybodys life

Något som är jobbigt är när man ligger i en varm säng och försöker somna undertiden som tid och tankar passerar snabbare och snabbare. Precis vad som helst kan dyka upp i huvet, ofta brukar jag tänka på vad jag ska ha på mig nästa dag, hur jag ska sminka mig och ha mitt hår osv. Inte för att jag kanske följer det nästa dag utan det är bara något som brukar få mig trött. Men den här gången gjorde det inte det och det värsta är ju ändå att jag inte kommer på hur jag vill se ut heller. Jag känner inte direkt för att resa mig ur sängen alls egentligen och behöva fixa mig och åka någonstans. Jag skulle lika gärna (så som jag iallafall känner för tillfället och det kan säkert vara tillfälligt) kunna ligga kvar här, hela dagen, jag lär knappast somna ändå så jag kommer inte orka upp imorgon, sen kommer jag inte palla sova när det blir ljust men inte heller orka upp ur sängen, sen kommer jag ligga kvar här tills lördagmorgon, kanske eftermiddag, sen kanske jag orkar upp ur min överdrivet varma säng.
Vet inte vad jag ens skriver om längre, kanske börjar jag bli trött ändå. Jaha, detta kanske var ett bra sätt att bli trött på, blogga lite, skriva om saker som varken är sant eller skulle kunna ha någon som helst betydelse.
Men det värsta är nog ändå att vara riktigt sömnig och sen om man sover över med någon och den personen är övertrött och bara sitter och skrattar och är allmänt jobbig. Sen är det faktiskt lika jobbigt tvärtom, när man vill prata och ha kul men den andra tvunget ska däcka. Har varit med om båda. Fast nuförtiden är jag oftast uppe rätt sent och går upp sent också. Förut la jag mig tidigt...... och gick upp sent. Kvittar ändå hur jag gör, jag vaknar inte innan tolv ungefär har jag märkt.
Btw, träffade kvinnan som gav mig sitt kort för att börja hos henne och ta sånglektioner på tåget till lund en gång, min syster går ju hos henne nu så idag var jag med och lämnade henne. En så livlig och glad människa har jag nog aldrig sett förut, jag blev helt, jaa, vet inte hur man ska beskriva det. Wow, tänk om jag kunde vara sån! Jag hade varit sådär småsur och kinkig hela dagen, sen kommer vi till henne och jag kände som att jag blev laddad med positiv energi. Speciellt när hon började prata om övernaturliga saker. Hon kom in på Gud, och sa ungefär såhär: "Gud är en energi, något som helt enkelt är bra. Gud har ingen religion han är det bra i oss!", jag trodde inte mina öron, EXAKT så har jag sagt den senaste tiden! Och det brast jag ur mig direkt "exakt likadant tänker jag!" då tittade hon glatt på mig "jag visste att det var något speciellt med dig!" och att en så speciell människa säger så om mig, ja det gjorde mig riktigt varm inombords. Jag låter kanske sjukt löjlig men hade ni träffat den här kvinnan hade ni antingen blivit rädda och fått en dålig chock eller som jag blivit laddade på ny livslust och fått en rejält bra chock.
Och ja en till grej nu när jag ändå babblar på, inom kort kommer lilla jag att ha litet hår, eller rättare sagt kort hår ska man väl säga. Tims haircut vill ju ha mig som hårmodell, så jag var på möte med dem häromdan och de visade lite bilder på hur de ungefär tänkt sig att de skulle klippa mig. "Sålänge vi har fria händer och det är okej med dig att testa det vi visar så blir det här superbra!" sa de, och jag sa ja, visst lite kan jag oroa mig, eller rätt mycket faktiskt. Men håret växer och som en viss person sa så är detta verkligen en bra chans. Till vad vet jag inte riktigt. Men det är bra!
Vad jag mest hoppas på iallafall är att de inte kör på svart igen som jag haft de senaste åren utan bestämmer sig för typ någon mörkröd nyans eller någon form av blondt, det hade varit trevligt. Trött på detta svarta. Men de bad om att få ha fria händer så det löftet håller jag. Det ska bli kul, sjukt läskigt, men kul = SPÄNNANDE!

Nä nu borde den här lilla hjältinnan (lol) nog sova, fler äventyr väntar. Ha det bäst alla chippar, o ni andra osså! NIGHTYY!

Thalassa

confused puppet

Could I win for once or do I have to die to be known,
what is my direction, do I even have a choice?
Is this life supposed to mean something to me,
or to someone else, do I live forever, or is it now or never?
Did I choose right when I was young,
is my name even a name or a word,
where am I? Is this a dream?
Is it my dream or am I in someone elses dream?
Dont ask me how or why, I just feel,
and what I feel is the only thing I know,
but then again, are my feelings real or do someone feel for me?
Am I a person or a puppet in someones theatre?
Is this a lifetime, or is it just a big show?

Thalassa

cigarette stained lies

Ibland vet man inte vad som är rätt eller fel, om man tar bra eller dåliga beslut eller om man är en god eller ond människa. Jag gör nog en hel del fel, men samtidigt tänker jag "är det verkligen fel för alla, tänk om detta är rätt för mig?", iallafall kanske rätt just nu, eller för stunden. Jag är rätt så rädd av mig, rädd för att dö, men samtidigt rädd för att leva. Men vissa saker får en att verkligen förstå varför man lever. Ibland ignorerar man de där bra sakerna och får sedan ångra sig, ja, en hel del av mina val har jag fått ångra och kommer att få ångra, men några val känns riktigt bra och framförallt rätt för mig.
En sak jag tycker är rätt så rolig, eller snarare märklig, hur olika saker kan vara rätt i vissa sammanhang och fel i andra. Träffar man en slags människor som röker är det inte fel att röka utan bara en normal grej, träffar man folk som däremot inte röker får man oftast höra en hel uppsats om varför man inte bör röka och hur FEL det är. Ja, det är fel, men för min del kan jag berätta att jag har mina anledningar, precis som allt annat som en del kanske uppfattar som fel. Jag kommer kanske få lida av det i framtiden, men just nu hjälper det mig en hel del. Rökning är bara ett litet exempel, i och med det dessutom snackas hela tiden om hur fel eller okej det är.
Jag blir trött på mitt eget "filosoferande", så förstår om de som läser redan slutat läsa innan denna raden. Men nu ska jag sluta skriva om absolutley nothing och sätta igång lite lady gaga och försöka lära mig en av de på gitarr, funderar på typ "speechless", "dance in the dark" eller "born this way". Bye.

Thalassa

RSS 2.0