Det är som att vandra i dimma och veta vad som finns runt omkring men man ser det inte, eller snarare tvärtom kanske?

Jag somnade halv sju imorse typ, och vaknade halv fyra :( Sjukt irriterande, hatar att somna så sent och att vakna så sent sen osså -.- Sen är det skola iövermorgon igen.. YÄÄÄY not. Jag orkar inte. Men jag tar snart studenten, sen ska jag jobba ett år typ och sen nån dag ska jag gå en litteraturskola i typ USA eller England, och sen ska jag bli författare.. YES! Och sen vill jag även bli regissör och skådespelerska ._. liksom, jag vill skriva böcker, en jag vill att det ska bli filmer av de, så förmodligen kommer jag satsa på typ, manusförfattare eller nåt..
Och snart är jag dessutom 18 år, längtar ^^ 15 December it is, och sen imorse vaknade jag ju med ett av de bästa smsen på länge, ett från OLIVIA L <3 Hon e hemma = jag är mycket glad. Jao, nu har jag inte mer o säga, jag e hyper fortfarande (drack kaffe igår o va hyper hela kvällen, men ja e nog bara random hyper idag.. koffeinet kan inte hålla i sig så länge? ._.)

This is the best thing that could've happened
Any longer and I wouldn't have made it
It's not a war no, it's not a rapture
I'm just a person but you can't take it
The same tricks that, that once fooled me
They won't get you anywhere
I'm not the same kid from your memory
Well now I can fend for myself
(Paramore - Ignorance)

Thalassa

Tack vare en massa saker som påverkat mig i livet har jag blivit en sådan som tänker för mycket på onödiga saker. Till exempel, tänk om drömmar när vi sover inte är drömmar? Tänk om det är verklighet, och det vi tror är verklighet när vi är i vaket tillstånd är drömmar? Vi säger att drömmarna är märkliga, men i drömmarna så känns allting liksom normalt, till och med om det är ett stort svart rum mitt inne i en sopbil, fullt av dinnousarier.. Ja, det är en av mina drömmar som jag minns från när jag var liten.. >.< Sen tänker man, nej det kan inte va så, drömmar har inget sammanhang och man drömmer oftast olika drömmar hela tiden. Men tänk om livet är så? Tänk om livet är en blandning av olika världar och personer och när jag tänker på det har inte den här verkligheten heller något sammanhang.. vad händer efter döden? Vad hände innan man föddes? (Tänk själen, inte något annat -.-)
Allt detta delar ofta upp sig i två kategorier i mitt huve när jag är igång med dessa onödiga tankar, materiellt och själsligt. Nu stava jag säkert fel också men då har ni något att skratta åt, fast det gör ni nog redan åt den här löjliga, onödiga texten som makes no sense at all. Okej men iaf, tänk er att ni delar in känslor, tankar, övernaturligt osv i den själsliga kategorin och sedan allt materielt som sten, plast, tyg.. Ja, saker liksom, i den materiela kategorin. Sådant som inte känner (vad vi vet, men jag orkar inte lägga ner tid på att undra över om asfalten utanför någonsin varit olyckligt kär..). Om det är så att dessa två kategorier finns och allt är uppdelat i dessa två, fast på något mysko sätt lyckats kunna samspela och blivit till det vi är och det vi lever i. Betyder det då att vi är fast i en slags grund av materiela ting och alla känslor och tankar och personligheter osv är på något sätt fängslat i all olik slags materia. Hur byggdes allt upp? Är det där gud kommer in? Är det sant att det är en man som sitter och bygger upp med sina två olika slags klossar en hel värld. Och egentligen är våra känslor och tankar fria till att göra vad som helst, men eftersom vi är så manipulerade och fängslade i materia så är vi vana vid det och kan inte förstå hur mycket och oändliga andra möjligheter vi har. Vad händer när vi dör? Dör alla känslor? Är det så att allting är materielt och känslor är bara något som bildas precis som eld när olika föremål blandas eller rörs vid vartannat.. Eller är hela världen och livet själsligt, allting är en illusion som vi själva byggt upp..?

Ja, jag orkar inte gå in på mer, men jag har tänkt på det några gånger. Skyll inte på mig skyll på Filosofi A.. Det får igång tankarna på det här knäppa sättet -.- Jag önskar jag var en sådan som bara var tacksam över livet och inte tänkte så mycket på över vad livet är och varför vi finns och om vi verkligen finns eller inte utan ja, bara levde! Men samtidigt ger alla dessa tankar mig inspiration till mina estetiska sidor, och utan tankarna hade jag inte haft något direkt budskap att försöka få ut genom mina bilder, texter osv..

Det jag ville få ut med texten är väl mest så som överskriften lyder - Life is a stranger. Vi vet ingenting egentligen. Det betyder inte att man ska ge upp allt om forskande osv. utan bara att vi inte ska klaga för mycket på livet, för vi vet inte vad som väntar och vi vet inte varför allt detta händer. Och sedan är det så fel att klaga på de som är religiösa, för jag förstår dem. Jag är inte själv så religiös, jag har mina tankar och idéer om hur jag VILL att det ska vara, men mer är det inte för min del (det vi inte vet ska vi inte oroa oss för, så tro bara på det bästa möjliga om det är änglavingar i ett paradis i himlen efter döden så kör på det du får ändå inget veta förrän du lämnar denna värld) men precis som jag går in för det jag tror på är jag öppen för andra tankar och jag förstår att de som är väldigt religiösa känner trygghet i att tro så intensivt på något eftersom då känns det så rätt och man slipper oroa sig för döden, för man vet hur man ska hantera livet för att få det bästa möjliga efter livet. Säger de. Och jag tycker det verkar bra, sålänge det inte plågar en. För ärligt talat är jag faktiskt grymt rädd för döden. Jag vill inte hamna i nån slags evig sömn. Det har jag tänkt på flera gånger sedan jag varit liten, att man försvinner för alltid efter livet, kommer aldrig mer tänka en tanke, aldrig mer känna en känsla och aldrig minnas ett minne.. usch. Och det är rädslan för döden som gör livet så värdefullt för mig. Så visst, jag är rädd för att dö, men jag älskar att leva. Och det ser jag ändå som något rätt så bra! För det gör att man njuter av varje bra stund i livet och satsar allt för att få vara lycklig under den tid man har här.

Okej NU ska jag sluta! Nu har jag säkert öppnat mig allt för mycket för de som kikar in på min blogg, och ni tänker säkert "vilket psyko.." men ärligt, alla har sådana här tankar. Vi har alla något som anses konstigt i den här världen. Alla är konstiga. Så jag struntar i vad alla tycker. Puss på att va en wierd människa i en wierd värld!

Thalassa

Heej!
Jag har inte skrivit här på ett bra tag nu, men jag har kommit fram till att jag är trött på bilddagboken och tänker börja blogga mer. Jag kommer även börja använda lookbook och facebook mer. Mja, facebook får vi se.. har aldrig gillat den sidan direkt men ska försöka x)
Hösten har smygit sig på rejält nu, eller snarare sprungit fram, gränsen mellan sommaren och hösten märkte man ju knappt, ena dagen var det soligt och man gick i kjol nästa är det frostigt och noll grader och man får ta på vinterjacka. Nåja, jag ska inte klaga faktiskt. Jag råkar vara en sådan som gillar när det blir lite mörkare ute. Jag är ärligt talat trött på sommaren och hösten känns bara mysig nu. Den här årstiden tar fram mina estetiska sidor mycket mer, jag har börjat måla igen, och jag skriver och läser! Och det var längesen sist jag bara kunde ta fram en A4-pappers hög och sätta mig och rita. Det har jag börjat med nu igen, gör det då och då under dagarna och det känns underbart eftersom teckna är en så stor del av mig själv. Och jag har börjat läsa en bok som Olivia L rekommenderat för mig, Vampire Academy, skriven av Richelle Mead. Jag har inte kommit igång så väldigt bra än eftersom jag bara för nån dag sen läste ut sista boken av twilight serien (snyft!!!) men jag ska läsa mer idag!
Ja, vampyrer vampyrer, alltid vampyrer.. haha. Erkänn, det är spännande. Jag kan inte hjälpa att jag älskar fantasy. Dessutom är jag igång med en ny bok, ni vet min förra, Teater teater, den blev ju klar för ungefär ett år sen och den är en tonårsbok och inte det minsta fantasy. Men min nya bok, som jag inte riktigt bestämt mig titeln på än, handlar om ett slags vänterum mellan livet och döden. Eller inte ett rum snarare en dimension, en borg.
Och den handlar ju i stort sätt om en tjej som är fast mellan liv och död och måste ta sig över till andra sidan, och såklart är jag en romantiker och kommer lägga till mycket olycklig kärlek i den!
Jaa, jag var tvungen att skriva av mig om det x3

Nu ska jag sätta igång antingen Sarah Brightman eller Paramore, de är mina favoriter just nu ja :>
Också ska jag nog fortsätta skriva lite på min egen bok, puss på handen.

Thalassa




PS. ni älskar överredigerade bilder :)