De senaste dagarna har varit hemska, tortyr rent ut sagt. Det hela började i söndagskväll förra veckan, jag började känna små förkylningblåsor, i hela munnen. Min pojkvän var hemma hos mig och jag gick och klagade hela tiden. Men jag tänkte bara att detta skulle väl försvinna snart. Men nääädå, nästa morgon var det kvar fast det var liksom inte så farligt, jag åkte till jobbet, undertiden där blev det bara värre och värre, jag kunde knappt äta min lunch, inte le eller hälsa mot kunderna i kassan, jag drack kaffe för att försöka bränna mig själv så det bedövades (låter läskigt men det hjälpte för några sekunder) och på kvällen när jag slutat och kommit hem grät jag bara pga smärtan. Sedan måndagen har det bara blivit värre, igårkväll hängde jag över vasken i köket och försökte dricka vatten, men det gick inte! Tungan var totalt svullen! Jag stod och grät och kunde inte ta mer bedövande eller smärtstillande för jag hade redan tagit mycket för en stund sedan och det kändes bara som att jag skulle svimma. Jag kände mig som en idiot, stod och skrek och grät och dreglade ner hela vasken. Sen gick jag och la mig. Men somnade inte förrän timmar efter. Sköljde med det lilla som fanns kvar av Listerine för att bedöva smärtan men det var så lite så jag fick hälla i lite vatten för att kunna skölja med det, men då gav det knappt någon verkan. Imorse vaknade jag med något mindre smärta men det gjorde fortfarande ont. Men nu, sedan några timmar tillbaka, har det blivit sååå mycket bättre! Men eftersom det var relativt bra under dagen igår är jag rädd att det ska bli lika jobbigt ikväll igen som igårkväll. ORKAR INTE!!! Och ja, jag gör värsta grejen av det men jag kan inte äta! Inte ens dricka! Jag kan inte prata och bara jag har munnen stilla gör det ont! Jag vill bara att det ska försvinna, så jag kan jobba igen, prata igen, äta och dricka igen, träffa min snutte igen, men nejdå, detta kommer säkert ta en evighet. Åh jag vill bara att det ska försvinna. Det enda som dämpar för en stund lite grann är mosade ipren blandat med grädde... kan ni tänka er smaken? Att behöva köra runt med det i munnen i nån minut? Man klöks. Jag hoppas det går över snart och jag hoppas att ingen jag känner, rättare sagt, INGEN överhuvudtaget behöver lida sig igenom detta. Jag har haft körtelfeber för några år sedan, detta är nog lika jobbigt som det faktiskt. Iallafall ligger det väldigt nära! Och då hamnade jag på sjukhuset och fick drop osv för jag hade knappt något hål att andas igenom. Så detta är inte roligt alls.

Så, nu har jag fått göra en så stor grej av det att jag kan sura och beklaga mig själv i min ensamhet igen. Misery loves company, now you know how I feel. Men ärligt, jag önskar inte ens detta åt de människor jag ogillar mest i hela världen. Och då kan jag tänka mig hur hemskt det måste vara att ha riktiga sjukdomar. Jag är jättelöjlig som sitter och skriver om detta i min blogg som om det vore världens undergång men för min del känns det bra att få ut det. För mår man minsta dåligt kan det kännas som ens eget "världens undergång", om ni förstår vad jag menar? Så, done. Nu slutar jag skriva mer om detta.

Annars? Med mig är det bra annars, jag har hittat en finfin högskola i gbg som jag ska söka till, kommer jag inte in detta året söker jag nästa, och nästa, osv. För den skolan kommer ge mig mycket, det vet jag. Tills vidare, om jag inte kommer in där, så ska jag, bredvid, söka till folkhögskolor så jag har annat att göra undertiden så jag SLIPPER praktikplatser under fler år och kan få börja med det jag vill och älskar istället. Jag vägrar leva ett liv genom att jobba med något jag inte tycker om och sedan när jag är gammal tänka tillbaka på hur dum och lat och mesig jag var som aldrig vågade satsa på de talanger jag hade och älskade och verkligen brann för. Nej, hellre gör jag skitjobb bredvid undertiden som jag satsar på mina drömmar, lyckas jag ändå inte så kan jag iallafall tänka tillbaka senare på att jag försökte, jag kanske inte klarade det men j*vlar i det vad jag kämpade! Och oftast, om man kämpar så hårt och verkligen brinner för det, betalar det av sig en vacker dag. Men det kommer bli svårt, men, I wont give up!

SÅÅÅÅÅÅÅ nu ska jag dricka kaffe och kolla Michelangelo boken Jockes mor lånade mig, fick låna en om Rembrandt också, men jag gillar Michelangelos konst mer. Mycket bra inspirationskällor! Och så fort jag är frisk så ska jag ner till biblioteket och låna fler böcker. Vill ha lite mer om Salvador Dali och Botticelli!

Ha det bra alla! Akta er för de stygga förkylningsblåsorna!

Thalassa




Staty av Michelangelo.